Blääh

Ja va ska man göra mer än acceptera fakta.
Detta ÄR mitt liv!
så tomt o ensamt,
men men, finns ju inget jag kan göra åt det,
men om 3,5 år så!
Då är äntligen skuldsaneringen klar o jag kanske inte behöver känna mig så låst o fast som jag gör nu.
Pengar är inte allt, heter det ju, men med facit i handen, så är det mer än en liten del i ens liv!
Så är de bara, för utan pengar kan man inget göra, precis allt kostar pengar, förutom promenader.
o den pessimist jag just nu är så skulle de inte förvåna mig ett dugg att de kommer att komma en avgift på promenader med!
Ironisk o hemsk är jag.
men va fan de är JAG!!!
Jag o mina tankar!!!
 
Önskar jag kunde skriva nå roligt o positivt istället,
men just nu känns allt bara så svårt,
 
De går ju inge nöd på mig på så sätt,
har ju mat, Helge med,
men denna ensamhets känslan är så svår!
 
Visst ringer telefonen om dagarna o de är jag så otroligt tacksam över.
 
De finns dom som sagt o säger att jag får skylla mig själv som flyttade från stan till urskogen,
men de är ju inte där skon klämmer, jag trivs här.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0