PINKMJAU

Snart ett nytt år.........
Försöker summera året som gått men för mycket har hänt,
både positivt som negativt...
Just nu känner jag bara vemod....
lite rädsla för de kommande nya året...
Rädslan av att inte kunna ta vara på tillfällena,
rädslan över min egen feghet av att våga
ÄLSKA o bli ÄLSKAD........
Kallas de för osäkerhet..?
Dåligt självförtroende..?
eller helt enkelt för bara dåliga erfarenheter...?
Frågorna är många....
o svaren få..........................
Hoppas att de kommande året för mig närmare mina kära o nära..
närmare än året som varit...
Känner vemod o längtan tillbaka till tiden när man kände sig behövd...
Nu e ungarna stora o står på egna ben...
Jag är inte behövd mer........
Jo de är jag ju men ändå inte..............
Borta är tiden när man fick höra alla stora som små "hemlisar"...
Underbara små armar som kramade om en o sa...
"-Du är världens bästaste mamma"
Visst får jag kramar o får höra att jag är älskad
men jag får inte längre höra alla dessa små "hemlisar"
Jag vill ju inget annat än få vara en del av deras liv nu med..
De får jag ju men man kan inte tvinga sig på..
Så svårt att klippa "navelsträngen"..
Hatar det egentligen..
men älskar ju mina nu stora ungar..
och är ju så stolt över dom alla...
Så fina o duktiga...
Självständiga o starka personligheter,
ödmjuka o fina...
Önskar dom alla Ett riktigt Gott Nytt År...
Älskar dom så de gör ont i min själ....
Livet har gett mig så mycket...
så va klagar jag för..???
Jo för jag vill få va MER del i mina barns liv............
Vill så mycket men ibland blir allt så fel...
Längtar till jag får min egen lägenhet...
då ska jag hämta hem mina barnbarn...
rå om dom o bara vara....
få känna deras små underbara armar om min hals....
mysa o busa....
läsa sagor...
leka krig...
spela dataspel...
bara vara o umgås...
de längtar jag till..
få va den mormor o farmor jag vill vara...
så me andra ord ska jag inte jobba för mycket de nya året,
så jag får mer tid åt mina alla underbara barnbarn...
mina barn dom e för stora för sagor... hihi..

Trodde inte jag kunde känna,
bli påverkad, börja tycka om,
men de kunde jag tydligen..
En härlig o smått chockerande upptäckt....
Lite ledsamt bara att förstå de försent...
Alla ni där ute...
Tveka inte..
Våga älska..
Följa magkänslan...
Gör inte som jag för då slinker kärleken er förbi....

jahapp... så har man då öppnat ett eget blogg.....
tar nog en stund att begripa sig på hur allt funkar men de kommer väl....
Längtar så till att få eget..... inte för att de e tråkigt o bo hos dottern men ändå....
funderade ett tag här i helgen på om de inte vore bättre ändå o flytta tillbaka till Danmark..
Trodde aldrig de skulle va SÅ svårt att få lägenhet bara för att man e vän me "kron-Olle"
med några futtiga p-böter o annat skräp... otroligt men sant...
Snacka om att man känner sig som värsta kriminella när bostadsbolagen fräser o snäser ut sina
"NEJ NEJ vi kan inte hyra ut åt dig!"
skulle förstå de om jag hade haft obetalda hyror i bagaget men de har jag inte!!!!
Sjukt samhälle vi lever i..
men men jag e envis....
nya tag i morron måndag..... skam den som ger sig...........