Härliga tider...
Soligt o härligt väder, bara älskar detta.
Idag har jag mycket att göra, men va gör det när de är bara roliga saker som får en att må så bra.
Älskar mitt liv just nu.
Bara njuter, av allt.
Kan de bli bättre? NEJ!
Njut av våren o solen.
Tjingeling
Helt slut o dagen har knappt börjat...
Dagen började som vanligt med EN kopp kaffe (inte van vid att man brygger så exakt antal koppar)
Sen va de bara att kavla upp ärmarna o städa hela huset!
3 jävla våningar!!!
Ingen annan gör ju det o jag vill då fan inte leva i skiten!
De va faktiskt riktigt skönt att dom drog iväg så jag kunde städa ordentligt, för när dom e hemma så klagas de hela tiden på dammsugarn´s "oljud"....
sen tog jag en härlig dusch o slängde in min tvätt i maskinen, fixade i ordning mig o på pin djävulskap så sraya jag lite extra mycket parfym, deo o hårspray, både på mig själv som i hela huset, hahahahaaaaaa...
Ni förstår, de klagas t.o.m om att jag smörjer in händerna, för de luktar ju!!!!! Annat än svett o skit menar jag.
Ska fortsätta när jag ändå har börjat att klaga,
Jag har nu bott här snart 3 veckor o under den tiden har jag bara sett mannen i huset ta sig en dusch!!!
Fattar ni va jag menar??!!!
Så jävla äckligt!
Visst klagar dom mellan varven för att jag duschar så ofta, minst EN gång om dan, ibland 2, beror ju på vad man gjort o så.
Ringde om hus o får till 99,9 flytta in där i september, om jag inte hittar nå annat under tiden vill säga.
Tänker inte bo kvar mer än nödvändigt, tills blommorna e slutsålda, då drar jag o Bobo direkt!
De här tär på nerverna!
Pallar inte mer snart!
Hittar jag nåt nu innan blomsäsongen e över så flyttar jag direkt, med blommor o allt.
Bygga upp växthuset fixar jag ju ensam, de vet jag nu när jag fick göra det själv i onsdags, fast dom va hemma båda två!!!!! Fick hjälp med hörnbenen de va de enda. Så nu ska man va tacksam som fan! (så fan heller)
Fasen va skönt de va o få vara ensam me Bobo, vi lyssnar på musik!!!
Helt underbart! För när dom e hemma så får man inte det o tv:n e på så lågt så man får sitta me örat emot för o höra va som sägs.
Hihihhhiii, va jag har öst galla över dom nu ;)
Tur att dom inte vet om min blogg!!
Nu ska jag ut på långprommis me Bobo o kasta lite pinnar åt han.
Tjingeling
Sen va de bara att kavla upp ärmarna o städa hela huset!
3 jävla våningar!!!
Ingen annan gör ju det o jag vill då fan inte leva i skiten!
De va faktiskt riktigt skönt att dom drog iväg så jag kunde städa ordentligt, för när dom e hemma så klagas de hela tiden på dammsugarn´s "oljud"....
sen tog jag en härlig dusch o slängde in min tvätt i maskinen, fixade i ordning mig o på pin djävulskap så sraya jag lite extra mycket parfym, deo o hårspray, både på mig själv som i hela huset, hahahahaaaaaa...
Ni förstår, de klagas t.o.m om att jag smörjer in händerna, för de luktar ju!!!!! Annat än svett o skit menar jag.
Ska fortsätta när jag ändå har börjat att klaga,
Jag har nu bott här snart 3 veckor o under den tiden har jag bara sett mannen i huset ta sig en dusch!!!
Fattar ni va jag menar??!!!
Så jävla äckligt!
Visst klagar dom mellan varven för att jag duschar så ofta, minst EN gång om dan, ibland 2, beror ju på vad man gjort o så.
Ringde om hus o får till 99,9 flytta in där i september, om jag inte hittar nå annat under tiden vill säga.
Tänker inte bo kvar mer än nödvändigt, tills blommorna e slutsålda, då drar jag o Bobo direkt!
De här tär på nerverna!
Pallar inte mer snart!
Hittar jag nåt nu innan blomsäsongen e över så flyttar jag direkt, med blommor o allt.
Bygga upp växthuset fixar jag ju ensam, de vet jag nu när jag fick göra det själv i onsdags, fast dom va hemma båda två!!!!! Fick hjälp med hörnbenen de va de enda. Så nu ska man va tacksam som fan! (så fan heller)
Fasen va skönt de va o få vara ensam me Bobo, vi lyssnar på musik!!!
Helt underbart! För när dom e hemma så får man inte det o tv:n e på så lågt så man får sitta me örat emot för o höra va som sägs.
Hihihhhiii, va jag har öst galla över dom nu ;)
Tur att dom inte vet om min blogg!!
Nu ska jag ut på långprommis me Bobo o kasta lite pinnar åt han.
Tjingeling
Livet....
De livet ja, den ena dan lik den andra, vardag som helg.
Plantera lite blommor, gå långpromenader me Bobo..
Inget händer, allt går sin stilla gång.
Händelselöst o urfattigt på skratt o skoj!
Men hua så de där lät då!
sätter in lite bilder på lilla Bobo som får mig o le o skratta i alla fall på våra promenader.
denna "LILLA" pinne kom springandes med bakom mig så jag skulle kasta iväg den åt han, men de va bara det att jag inte såg det förräns de va för sent. Smack sa de på skinkan min, o "lilla"pinnen rev upp ett stort sår på min skinka! Aj aj aj vilken svidande smärta! Kunde ju inte skälla på han heller, han e ju bara så klumpig o klantig o så otroligt go o söt o snäll o duktig för o bara vara 9 månader!
eller va tycker ni?
Letar med ljus o lykta efter eget boende, trots att jag fått löfte om o bo kvar här, hos mina vänner, A o K men jag vill ha eget! Känns inte hemma de här, hur snälla dom än är.
Väntar svar från några håll så de e bara o hålla tummarna så turen är på min sida, i nåt i alla fall, när nu inte kärleken höllt.
Jag är väl dömd till att leva ett ensamt liv! Bara o vänja sig, IGEN!
Otroligt egentligen HUR fort man vande sig vid att va "SAMBO", ha ett riktigt förhållande!!!!!!!
Jag som va den inbitna singeltjejen!!!!!!
Ja ja, nu vet jag ju i alla fall att jag KAN om jag vill anpassa mig i ett förhållande, fast nu lär de inte bli nå fler försök från min sida, INTE om jag får bestämma!!!
Nu väntar mina plantor på mig.
Tjingeling
Plantera lite blommor, gå långpromenader me Bobo..
Inget händer, allt går sin stilla gång.
Händelselöst o urfattigt på skratt o skoj!
Men hua så de där lät då!
sätter in lite bilder på lilla Bobo som får mig o le o skratta i alla fall på våra promenader.
denna "LILLA" pinne kom springandes med bakom mig så jag skulle kasta iväg den åt han, men de va bara det att jag inte såg det förräns de va för sent. Smack sa de på skinkan min, o "lilla"pinnen rev upp ett stort sår på min skinka! Aj aj aj vilken svidande smärta! Kunde ju inte skälla på han heller, han e ju bara så klumpig o klantig o så otroligt go o söt o snäll o duktig för o bara vara 9 månader!
eller va tycker ni?Letar med ljus o lykta efter eget boende, trots att jag fått löfte om o bo kvar här, hos mina vänner, A o K men jag vill ha eget! Känns inte hemma de här, hur snälla dom än är.
Väntar svar från några håll så de e bara o hålla tummarna så turen är på min sida, i nåt i alla fall, när nu inte kärleken höllt.
Jag är väl dömd till att leva ett ensamt liv! Bara o vänja sig, IGEN!
Otroligt egentligen HUR fort man vande sig vid att va "SAMBO", ha ett riktigt förhållande!!!!!!!
Jag som va den inbitna singeltjejen!!!!!!
Ja ja, nu vet jag ju i alla fall att jag KAN om jag vill anpassa mig i ett förhållande, fast nu lär de inte bli nå fler försök från min sida, INTE om jag får bestämma!!!
Nu väntar mina plantor på mig.
Tjingeling
jahajajaa....
Då va man igång med plantorna..
Här kommer lite bilder på dom
Än återstår mer än hälften att plantera.
Dagen idag är inte alls bra, sura o irriterade miner från alla håll.
Suck säger jag bara, så jag har beslutat mig för att skaffa eget redan nu,
Här kommer lite bilder på dom
Än återstår mer än hälften att plantera.
Dagen idag är inte alls bra, sura o irriterade miner från alla håll.
Suck säger jag bara, så jag har beslutat mig för att skaffa eget redan nu,
LååååångFredag........
En väldigt låååång fredag har de verkligen varit!
Urtråkig dag jävel!!!!!
Kan de kanske bero på att man bor inneboende o typ får tassa på tå, fast egentligen så behöver jag väl inte känna så men de gör man ändå.
DET ÄR JU INTE MITT HEM!!!!!!
Så enkelt är det!
Flyttade in här i onsdags, myvket pga att ha nånstans att plantera mina sticklingar i amplar o få upp mitt växthus, visserligen hade jag fått lov o sätta upp det vid mitt gamla hem (älskade hus) men jag krusar ingen!
Tar en dag i taget o försöker hitta glädjeämnen, tack gode gud (fast jag inte tror på han) att jag har min lilla Bobo!
Han är verkligen räddaren i nöden med sina upptåg som får en att kikna av skratt mellan varven, så klumpig som han är! Ibland tror han att han är en liten knähund o kommer dundrade upp i knäet på en så man tappar andan.
Ja, livet de går vidare men jag typ stannat upp, kvar i mitt förflutna.
Usch, stunder som denna känns allt bara så övermäktigt jobbigt! Man sitter här o undrar NÄR ska turen vända? Ska jag aldrig hitta lyckan i mitt liv? Är jag dömd att leva det ensam?
o ordet VARFÖR? Varför finns den???
Saknar inte bara huset, saknar alla mina tv-program jag brukar titta på, här tittar dom på annat så jag sitter i regel nere i mitt halvkalla rum under 2 täcken o kollar tv.play på dom program som visas i efterhand där, om jag har tur vill säga, för ibland "puffrar" de hela tiden bara på play.
Usch o fy så gnälligt de här blev då, men så känns mitt liv just nu.
ensamt o tråkigt! o kallt som fan!
Orkar inte ens hoppas på att få tag i nå hus i närheten där jag bodde nyss, tappat hoppet om allt just nu.
Dom e jätte snälla de är dom, öppnade sin dörr för mig o erbjöd mig att bo här, men ändå, DET ÄR INTE MITT!!!!!!!!!
Känns som man är i vägen hela tiden, fast jag försöker göra allt, diska städa handla koka kaffe ja allt men ändå känns de som om de inte räcker. Tycker mig se "blickarna", "orden" utan ljud, fast de är säkert inte så men känns så.
Nä, kolla lite tv.play o hoppas på att de funkar ikväll.
Längtar o saknar efter alla mina barn o barnbarn med o inte kan jag ringa dom heller för de är slut på pengarna i luren o låna deras hem lur de gör jag inte. Hoppas nån av dom ringer i morron.
nu säger Bye bye för denna gången o hoppas att nästa inlägg är lite roligare o gladare.
Urtråkig dag jävel!!!!!
Kan de kanske bero på att man bor inneboende o typ får tassa på tå, fast egentligen så behöver jag väl inte känna så men de gör man ändå.
DET ÄR JU INTE MITT HEM!!!!!!
Så enkelt är det!
Flyttade in här i onsdags, myvket pga att ha nånstans att plantera mina sticklingar i amplar o få upp mitt växthus, visserligen hade jag fått lov o sätta upp det vid mitt gamla hem (älskade hus) men jag krusar ingen!
Tar en dag i taget o försöker hitta glädjeämnen, tack gode gud (fast jag inte tror på han) att jag har min lilla Bobo!
Han är verkligen räddaren i nöden med sina upptåg som får en att kikna av skratt mellan varven, så klumpig som han är! Ibland tror han att han är en liten knähund o kommer dundrade upp i knäet på en så man tappar andan.
Ja, livet de går vidare men jag typ stannat upp, kvar i mitt förflutna.
Usch, stunder som denna känns allt bara så övermäktigt jobbigt! Man sitter här o undrar NÄR ska turen vända? Ska jag aldrig hitta lyckan i mitt liv? Är jag dömd att leva det ensam?
o ordet VARFÖR? Varför finns den???
Saknar inte bara huset, saknar alla mina tv-program jag brukar titta på, här tittar dom på annat så jag sitter i regel nere i mitt halvkalla rum under 2 täcken o kollar tv.play på dom program som visas i efterhand där, om jag har tur vill säga, för ibland "puffrar" de hela tiden bara på play.
Usch o fy så gnälligt de här blev då, men så känns mitt liv just nu.
ensamt o tråkigt! o kallt som fan!
Orkar inte ens hoppas på att få tag i nå hus i närheten där jag bodde nyss, tappat hoppet om allt just nu.
Dom e jätte snälla de är dom, öppnade sin dörr för mig o erbjöd mig att bo här, men ändå, DET ÄR INTE MITT!!!!!!!!!
Känns som man är i vägen hela tiden, fast jag försöker göra allt, diska städa handla koka kaffe ja allt men ändå känns de som om de inte räcker. Tycker mig se "blickarna", "orden" utan ljud, fast de är säkert inte så men känns så.
Nä, kolla lite tv.play o hoppas på att de funkar ikväll.
Längtar o saknar efter alla mina barn o barnbarn med o inte kan jag ringa dom heller för de är slut på pengarna i luren o låna deras hem lur de gör jag inte. Hoppas nån av dom ringer i morron.
nu säger Bye bye för denna gången o hoppas att nästa inlägg är lite roligare o gladare.
