Ont som FAN!!!

Där sitter den nu, "portokatten"
 
 
Allt gick bra trots fredag den 13:de, men hua så rädd o orolig jag va innan.
 
Tur jag hade sonens svärmor med mig, guld värt.
Annars hade jag nog smitit därifrån.
 
Inte kul med denna smärta men allt är ju övergående, så de går väl över nångång.
 
o nu blir de djupdykning i Panodilburken igen....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0