PINKMJAU

Snacka om att jag blev redigt rädd ikväll.

Fick en host attackt som heter duga!

Fick inge luft!

Va gör man?

Jo springer ut på altanen,

glömmer katterna,

dörren på vid gavel,

hostandes,

kippandes efter luft,

som en fisk på torra land,

PANIK PANIK!!!

 

Miljoner tankar hinna flyga kors o tvärs i hjärnan,

o den enda o viktigaste var,

JAG VILL INTE DÖ!

 

O sen förlåt, hihi haha,

ilska o förvåning,

 

"Va?
Va e detta?

Hallå!!!"

 

När jag kände

nå varmt o blött, hihi,

 

Jo i min rädsla av att inte få luft,

när jag tog i för kung o foster land,

för att hosta upp "de som satt fast"

vilket jag trodde hade hänt, i halsen,

 

Så, JA,

jag skäms,

så glömde jag allt va "knipövnigar" jag lärt mina döttrar,

Ja alla tjejer jag nånsin kommit i kontakt med,

 

Så,

(jag rodnar)

kissade jag på mig där jag stod på altanen o hostade för allt va jag värd,

med två kater sittandes i dörr öppning o titta på mig med blickar fulla av frågetecken!

 

Ja, ärligt dom som mer rädda ut än va jag va!

 

Så jag kissa på mig!

 

Nu vet jag känslan dom alla haft sekunderna INNAN dom dött,

NÄR dom insett det!

 

Fy för fan säger jag bara!

 

Ingen känsla jag nånsin mer vill känna själv!

 

Men vilka goa skratt jag o min yngsta helt underbara dotter fick när jag ringde henne förut ikväll om detta :)

 

Ja jag säger då de,

HUR skulle man ha klarat av alla motgångar i sitt

OM man inte haft sitt sjuka humor?

 

Tack gode du "NÅN" för den!

 

o med facit i handen så har jag nog lyckats med att vidare befodra den "sjuka" genen till alla mina 5 underbara barn!

 

Därför vi är Fighters o överlevare VAD helst problem vi har på vår väg i livet.

 

Nu blir de ett "synda" bloss o nanna kudden,

med ventoliter på nattduksbordet, ;)

 

P.s  Helge viker inte från min sida nu, han ligger bredvid datan här o håller koll