PINKMJAU

Då va man tillbaka hemma igen..
Resan ner till Borås började bra..
va bra, helt underbar till en början,
fram till morron timmarna inpå lördan,
men men va gör man...
Livet bara är ju så full av överraskningar...
både dåliga som bra..
men jag har bestämt mig att begrava dom dåliga,
njuta av minnen av de som va så underbart härligt,
häftigt o bara så out standing... (ler av bara minnet)
Minnen som bara är mina privata...
Bilresan hem började me avåkning,
inte så kul precis...
där stod man utefter vägen o såg verkligen ut som en dum blondin
i snöovädret, bilen uppe på dikesvallen...
totalt omöjlig att rubba..
så de va bara o ringa efter bärgaren som fick komma o dra loss min lilla pärla
som trots allt klarade sig hel me bara lite gräs inunder o skammen av en
dålig bilförare som fick henne upp på vallen,
men kunde ju helt enkelt inte köra på katten juh......
så de kan bli... men katten överlevde o så gjorde även pärlan o jag...
så fortsatte färden, 1200kr i självrisk fattigare.. puhuuuuu...
väl hemma efter en bilkörning i snöoväder började allt snurra i min lilla hjärna,
mådde illa o världen snurrade fortare än fortast,
blek, darrig o helt matt la jag mig i sängen o bara tvärdäcka...
vaknade efter några timmar,
lika yr o matt i kroppen,
så de va bara o lägga sig igen.
o så vaknade man pigg i morse o me tankarna i Borås..
konstig känsla i magen...
mmm....
Nähepp nu e dax o ta på sig o gå ut i de helt underbara solgasset...
njuta av solen som man har saknat efter så hela mörka trista vintern...
Ja va kan man mer säga än att livet e bra förunderligt...
men ack så härligt...